Tycker alltid att det är så kul att höra vad folk från andra länder tror och tycker om oss svenskar. I GP var det idag en artikel om boken “De nya Amerikabreven” där man kan läsa brev skrivna av tolv Jönköpingsbor till släkt och vänner i sina hemländer. I breven framställs Sverige som relativt välfungerande och vackert, men med vissa integrations- och arbetsmarknadsproblem. Svenskarna själva beskrivs som organiserade, tålmodiga (vårt ”köande” är väl världskänt ;-)) och godhjärtade.

När jag pluggade på Irland fick man oftast höra av de andra studenterna att Sverige var väldigt kallt, att det var ljust/mörkt dygnet runt, att vi har otroligt vacker natur och att vi svenskar är ett väldigt fritt folk. Dessutom kände de flesta (särskilt asiaterna) till Volvo och Saab. Att både jag och den andra svensken på skolan var relativt långa och blonda med -son efternamn, uppfyllde nog även de tankarna om oss.

Att vi är ett väldigt säkerhetstänkande folk blev också väldigt uppenbart där. Av de jag umgicks med var det nog bara jag och japanerna som stannade vid övergångsställen eller använde säkerhetsbälte i bilen. Irländarna själva kastade sig med en uppenbar dödslängtan rakt ut i trafiken och spanjorerna och italienarna körde som galningar utan en tanke på hur otrevligt det måste vara att flyga genom framrutan vid en krock. Och själv kände man sig som en mesig svensk i jämförelse med alla tempramentsfulla och äventyrliga sydeuropeer.

För att återgå till artikeln tyckte jag nog ändå den sista beskrivningen av oss svenskar var mest träffsäker: ”Svensson ägnar många timmar framför tv:n men påstår alltid att han sällan ser på tv”. I knew it! Det är visst inte bara jag :-)

Detta inlägg skrevs den 22 januari 2006, klockan 14:29, och ligger i kategorin Sour Grapes. Om du vill kan du kan följa diskussionen genom RSS 2.0 flödet. Du kan även själv skriva en kommentar, eller trackback från din egen sida.